In medias res.

Ett chockat land i sorg. Inte bara i tre dagar. Badar i tårar och blod.

Undantagstillstånd är utlyst, tal hålls av presidenter, stämningen är spänd.

Sociala medier översvämmas av franska färger.

Någon sa att nationalförsamlingens spontana utbristande i den franska nationalsången (något som inte hänt sedan slutet på första världskriget) var ”patriotism när den är som vackrast, och starkast”.. Patriotism är väl aldrig vackert? Och eftersom krig fortfarande härjar i världen – inte heller särskilt starkt i längden?

Alla väntar, avvaktar. Är det över? Kan vi börja sörja?

Arga människor hämnas redan fällda bomber. Svaret kan knappast vara att fälla fler.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s