stopp!

häromdagen slog universum till mig över revbenen när det kastade mig av cykeln i en stor korsning. jag hörde någon ropa till, insåg att det var jag själv när jag i en vid båge flög över styret och landade mjukt i asfalten. stackars kille som jag krockade med, men han satt i alla fall kvar.

där får man för att man stressar. hjärnan är x antal steg framför och hjärtat slår allt vad det kan för att hinna ikapp. det är inte riktigt så det går till att leva.

sa universum.

Annonser

2 thoughts on “stopp!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s