makabert.

”det ligger en gråspräcklig på andra sidan vägen, där traktorerna kör in.”

vi gick dit och tittade. och konstaterade att det var billy. huvudet var snett, lite platt och flugorna trängdes i såret. han blev påkörd och måste ha dött direkt. en tröst.

vi gick rundan runt och på vägen hem lyfte jag upp den likstela katten, lade honom på min tröja i korgen fram på cykeln. det var en makaber syn och känsla att gå hem med min sedan länge frånvarande passagerare. sommaren runtomkring mig var varm, lummig, blommig.

”vad händer när likstelhet inträder?”

”proteinerna i blodet stelnar.”

nu vilar han bredvid hunden som han älskade så mycket.

detta var vår tredje.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s